I fredagens seriefinal mellan IK Sävehof och IFK Skövde var det aldrig särskilt mycket som skiljde. Lagen låg i princip jämsides hela vägen fram till slutsignal där det till slut vägde över till gulsvart fördel med 30–29 som slutresultat.
– Det här var en fantastisk handbollsmatch, konstaterade huvudtränare Michael Apelgren.
Med välfyllda läktare i Partille Arena var det uppdukat för en ordentlig handbollsfest när ettan Sävehof ställdes mot tvåan Skövde. Den inledande tiominutersperioden pekade tydligt i vilken riktning den här matchen skulle fortsätta när det var helt jämnt med ställningen 4–4.
Mål i följd av Sebastian Spante och därefter Emil Berlin ordnade sedan ett försprång på två mål för Sävehof. Som helhet var det ändå fortsatt jämnt med 14–14 som halvtidsresultat.
Även efter paus fortsatte ett högt tempo att vara gällande. Vid ett par tillfällen var pendeln möjligen på väg att slå över åt ena eller andra hållet, men om det var en tvåmålsledning åt ena hållet eller en tremålsledning åt andra hållet, så jobbade sig motståndarlaget ikapp. Ett sådant brytande av mönster stod exempelvis Sävehof för när laget avancerade upp i ledning med 26–23 efter två snabba mål från Gustaf Wedberg.
När det återstod tre minuters speltid var det ändå lika. Lagen hade då gjort 28 mål var och frågan var om det längsta strået skulle dras eller om det inte skulle gå att utse någon vinnare. Dramatiken var total med två tagna timeouter under de avslutande 16 sekunderna. Någon boll hamnade dock inte i nät under den perioden, istället var det William Andersson Mobergs mål fram till 30-29 med minuten kvar att spela som kom att bli matchvinnande.
Efter slutsignalen strålade det om Michael Apelgren:
– Det är fantastiskt kul att stå här som segrare när det är så mycket folk i hallen på en fredagskväll. Skövde var svinbra och vi är också ett bra handbollslag, så det här hade kunnat sluta hur som helst. Jag tror att alla som var här och kollade kände att det här är handboll när det är som bäst. Det handlade om ett avslut hit eller dit, en tappad boll åt ena eller andra hållet, samtidigt som det var hög klass på grejerna. Jag skulle säga att det inte är omöjligt att det är vi två som fajtas om grejerna längre fram den här säsongen.
Trots det höga tempot och att det var jämnt hela vägen, visade statistiken att Sävehof inte hade fler än tre tekniska fel sett över 60 minuter.
– Det är otroligt. Jag tror inte att Skövde heller hade så många tekniska fel, så det här var verkligen en riktigt bra match i ett otroligt tempo. Det visar att träningen som man märker att båda de här lagen har gjort har gett frukt, vilket är något som är viktigt för svensk handboll. Här finns det många spelare som har stora chanser att ta sig långt ut i Europa och kanske till landslaget framöver.
Som alltid i en seriefinal väger poängen extra tungt. Med en match mindre spelad har Sävehof nu sex poäng ner till tabelltvåan.
– De här poängen väger verkligen tungt. Det var ettan mot tvåan, så att dryga ut ledningen i tabellen är otroligt mycket värt när vi dessutom har ett så tajt spelschema. Om det kommer någon match likt den vi hade mot Hallby där vi inte riktigt orkade, så kan det här vara guld värt längre fram, även om vi inte tävlar om en serieseger, utan om att vinna SM-guld i slutspelet. Den här matchen vittnade lite om vad vi har att vänta i slutspelet, skulle jag säga.
Mitt i all dramatik satt två debutanter på Sävehofs bänk. Leon Halén och Lowe Knutsson fick för första gången springa in i arenan som en del av A-laget, även om speltiden uteblev denna kväll.
– Båda två har gjort det fantastiskt bra. Leon Halén är spännande där han har kommit lite krypande här på slutet och verkligen tagit chansen. Lowe Knutsson är en tvättäkta sävehofare som är på väg framåt och närmar sig för varje dag som går, sade Apelgren.
IK Sävehofs målskyttar: William Andersson Moberg 7, Felix Möller 5, Sebastian Spante 5, Óli Mittún 4, Emil Berlin 3, Adam Blanche 2, Gustaf Wedberg 2, Pontus Brolin 1 och David Sandberg 1.
IFK Skövdes målskyttar: William Elovson 10, Jonas Samuelsson 4, Viktor Hallén 4, Jesper Jensen 4, Daniel Ekman 3, Jonas Burud 2, Isak Borg 1 och Adam Ljungquist 1.
– Erik Malmqvist