Alla som någon gång behövt prestera något vid en given tidpunkt vet också att vissa saker behöver finnas med för att resultatet av sitt kunnande skall bli så optimalt som möjligt. I idrott handlar det mycket om fysik, teknik och taktik. Ibland kan alla dessa delar vara på topp men resultatet ändå utebli. Det finns ytterligare en sak som också måste fungera och det är som bekant huvudet. För hemmalaget i kväll var det av alla mentala aspekter som finns främst självförtroendet som sviktade.
Från att ha varit inne i ett underbart flyt hela hösten har ett uppehåll med en tids splittrad träning fått Sävehof att förlora något på vägen. Just nu handlar det om just självförtroendet. Varför kan man undra men så verkar det ändå vara när man ser laget från utsidan. Nästan samtliga spelare tvekar i anfallsspelet och väljer oftast fel beslut när läge ges. Spelet blir i sidled och från att för någon månad sedan utgöra ett hot på varje position oavsett vem som var på banan är det nu raka motsatsen. I första halvlek var Johan Jacobsson ett av få hot framåt även om utdelningen var relativt klen. Hos gästerna spreds målskyttet mellan Månsson, Axnér och Roganovic. I annat fall får de inledande 30 minuterna tillskrivas i viss mån målvakterna men mestadels en väntan på andra halvlek.
Väl där kändes det som att i alla fall Sävehof hade lagt energin mer på att kämpa än på att försöka rätta till alla detaljer. Om inte huvudet är med är ett gammalt beprövat recept att ta på blåstället. Efter hand måste det medges att man fick igång sig själva på detta sett. H43 var på väg att rycka i början av andra men hemmalaget kämpade sig tillbaka och efter att ha legat under med fyra i minut 34 kom man tillbaka snabbt och höll matchen jämn resterande tid.
Om Sävehof snackar självförtroende i sitt omklädningsrum pratar säkerligen H43 om att den lilla trend de hittills i år skapat skall hålla i sig. De kämpar på och skapar ett vinnarläge med två måls ledning med drygt två minuter kvar. Sävehof reducerar dock och när lundalaget sedan skall avgöra skjuter bortalagets vänsterskytt utanför. På något sätt lyckas hemmalaget sedan behålla bollen sista minuten och tar time out med tio sekunder kvar. I spel med sju utespelare får man till ett kantavslut som Tobias Albrechtsson snyggt lobbar in. Här saknades det i alla fall inte självförtroende i avslutet. Kan det ha varit ärftliga anlag kanske gällande vinnarskalle som i matchens tredje sista sekund gjorde att hemmasonen kunde ge Sävehof en poäng. I vilket fall som helst så skall man till träningen i morgon ta med sig kämpaglöden från andra halvlek och lagets sista minuter som gav oavgjort.
Sammanfattningsvis får oavgjort vara rättvist då inget av lagen riktigt kunde överglänsa sin motståndare.
Bäst i hemmalaget var i sin helhet under matchen Forsberg men även redan nämnda Tobias Albrechtsson kan få ett litet extra omdöme för några viktiga insatser.
Hos gästerna handlar det mycket om Zoran Roganovic när det skall avgöras men även Månsson på linjen får en extra stjärna för att han tar tillvara på det som ges och det han själv skapar. Mest nöjt är man säkerligen själva med sitt försvarsspel.
Sävehof: Johan Jakobsson 6, Patrik Fahlgren 3, Jonathan Stenbäcken 3, Tobias Albrechtsson 3, Marcus Tobiasson 2, Tobias Johansson 2 (1), Andreas Ungesson, Jesper Nielsen, Erik Fritzon, Emil Berggren.
H 43: Zoran Roganovic 11 (3), Anton Månsson 5, Tomas Axnér 5, Johannes Sandgren 2.
Utvisningar: Sävehof:3×2. H 43:2×2.
Domare: Mirza Kurtagic, Mattias Wetterwik (kan bättre liksom kvällens båda lag)
Publik: 1 030
Klas Rudenström
