MATCHSNACK MED MICHAEL APELGREN
Efter 28 tuffa omgångar i Handbollsligan är det nu dags för slutspel för Sävehof. Sist in på slutspelsplats kom Guif, och även om det skiljer många poäng och placeringar lagen emellan är det helt nya förutsättningar som gäller.
– Vi har tränat tufft den senaste tiden och försökt toppa formen även fysiskt till slutspelet, men det är vi såklart inte ensamma om. Så har alla lag jobbat, säger tränaren Michael Apelgren.
Han känner sig trygg kring hur Sävehof laddat upp, och säger att slutspelskänslan redan funnits i laget några veckor:
– När vi såg chansen att vinna serien blev varenda match på slutet som en slutspelsmatch. Nu hoppas vi förstås kunna fortsätta med den känslan i laget.
De inledande kvartsfinalerna har inte visat någon påtaglig fördel för hemmalagen. Michael Apelgren är inte helt överraskad över den saken.
– Jag tror att det handlar om att man känner en större press som hemmalag att vinna. Normalt sett har hemmalagen en fördel med publikstöd, men nu kanske det till och med är en psykologisk nackdel, funderar han och påpekar också det faktum att lagen är väldigt jämna.
I Sävehof finns såklart stor respekt för motståndet. Eric Johansson nämns som en av ligans absolut bäste spelare, och Michael Apelgren vill också höja ett varningens finger för Marcus Ekman som haft lång skadefrånvaro men är tillbaka som en injektion i laget. Duon stod för tio respektive sex mål när Guif säkrade slutspelsplatsen i sista omgången av grundserien.
– Jag tror att alla känner likadant – det är ett intressant slutspel som väntar och vi ser fram emot att spela match igen, säger Michael Apelgren.
PROFILGZIM SALIHI
Född: 12 mars 1998.
Position i laget: Högernio.
Moderklubb: Nödinge SK.
A-lagsdebut: 2015.
Han har varit ombytt de avslutande sex matcherna i Handbollsligan men bara haft sparsamt med speltid i de sista tre. Men det är inte sedan i oktober Gzim Salihi spelade på den nivå han själv önskar. Nu är han i alla fall tillbaka i laget efter ett långt skadeuppehåll. Man kan undra om det är Gzim själv eller tv-publiken som längtat mest…
Slutspel och tillbaka i laget – hur känns det?
– Det är kul, såklart. Detta är något man längtat efter, speciellt efter att slutspelet blev inställt förra året.
Det känns som du varit borta i evigheter, men hur långt uppehåll blev det och hur har du fått den tiden att gå?
– Det har varit en prövning, absolut. Jag har väl varit borta i fyra-fem månader och fått hålla igång så gott jag kunnat. Rehabträningen för foten har förstås tagit tid, men jag har också kunnat träna för fullt i gymmet, så där har jag varit med laget. Sedan har jag skjutit en del för att hålla axeln igång.
Om du jämför med Gzim i toppform – på vilken nivå ligger du nu?
– Det är en bra fråga. Jag vet inte. Fysiskt är jag ganska bra, men handbollsmässigt tror jag inte att jag är på topp. Det tar nog ett par matcher, och det ska få ta den tid som det behöver ta. Jag har ju fått några minuter i varje halvlek de tre matcher jag spelat nu på slutet, och jag kommer kanske inte kunna leverera direkt. Men jag vill mycket.
Hur tänker du kring matchen mot Guif?
– Jag tror att det kommer bli en helt annan nivå på Guif nu jämfört med vad de visat i serien. Lagen kommer smälla på en del, det blir känslor och det blir jämnt.
Andra brukar få svara på hur viktiga de är för Sävehof den här säsongen, men här finns det väl anledning att vända på frågan… hur viktigt har Sävehof varit för dig?
– Sävehof har varit viktigt för mig. Lagkamraterna har pushat mig. Klubben har varit som en familj för mig under tiden jag varit skadad. Och sedan betyder såklart Marie (Wedberg) och rehab-teamet mycket, de har hjälpt mig tillbaka.
Tack, då är det bara att önska lycka till!
– Tack själv.
