PEDER JÄRPHAG
Född: 24 januari 1964.
Familj: Fru Eva, sönerna Johan (född 1999) och Fredrik (2003).
Bor: I hus i Sävedalen.
Yrke: Egen företagare i byggbranschen.
Klubbar som spelare: IK Sävehof (-1985), HP Warta (1985-86), Granollers, Spanien (1986-88), IK Sävehof (1988-93), Sanna/Heim (1993-95).
Klubbar som tränare/ledare: Sanna/Heim (1995-98), IK Sävehof (1998-) i olika konstellationer och med uppbrott. 2017 tränare för sonen Fredriks P03-lag.
Landskamper: 78 A (1984-92), 19 U, 10 J
Sävehof-statistik som seniorspelare: 193 matcher och 1049 mål under totalt 11 säsonger (1980-93).
Meriter: Två SM-finaler, UVM-silver, JNM-guld, vinnare av spanska cupen 1987.
Bonusinfo: Pappa Tage var ordförande i Sävehof 1982-84 då klubben samtidigt byggde sitt kansli i Partillebohallen. Storebror Thomas, född 1956, spelade också i klubben. Thomas debuterade som 17-åring i A-laget med att göra 15 mål för Sävehof.

Debuten som A-lagsspelare i IK Sävehof var sensationell. Peder Järphag var blott 15 år och smällde in 17 mål i en bortamatch mot Varberg i division 3. Jättetalangen blev givetvis klubbens första A-landslagsman – och olympier. När VM avgörs i Frankrike 2017 har han fått 28 efterföljare med “Sävehof-stämpel” i passet.

Det är enkelt att prata om föregångare när Peder Järphags namn kommer på tal.
Han sköt lika hårt som en häst sparkade och var dessutom en klippa som central gubbe i defensiven. En tvåvägsspelare – helst 60 minuter utan byte.
– Vår bäste gubbe någonsin, säger klubbdirektören Stefan Albrechtson som var lagledare och ringde Peder den där söndagen 1979 som vi återkommer till.
– Helt enkelt komplett som handbollsspelare, påstår dåvarande förbundskaptenen för U-landslaget, Ingemar Eriksson, som byggde sitt lag kring Järphag vid UVM-silvret 1985 – tillika Sveriges första medalj på ungdomssidan.
A-landslagets förbundskapten, salig Roger “Ragge” Carlsson gav också tidigt sina sympatier när han plockade ut Sävehof-talangen (läs: profilen) till spel redan som 20-åring.
– Peder behärskade allt. En stjärna utöver det vanliga.

Peder Järphag var alltså Sävehofs första A-landslagsman trots att klubben inte ens tillhörde högsta ligan i Sverige. Han ingick däremot i den framgångsrika 64-kullen som visat framfötter i junior- och ungdomslandslag. Peder var först i gänget att få spela A-landslagshandboll. Före blivande  världsstjärnor som Magnus Wislander, Staffan Olsson, Ola Lindgren med flera.
Debuten skedde mot Norge:
– “Ragge” Carlsson ringde och tyckte det var dags att prova lite ungt.
Han minns inte så mycket av första framträdandet men påminner sig om att matchen spelades i Uddevalla.
– Jag inledde på bänken. Alla var ju flera år äldre än jag. Christer Magnusson, Danny Augustsson (Sjöberg), Björn Jilsén och Peter Olofsson.
Som högersexa fanns en vapendragare som också debuterat tidigt. Lennarth “Ebba” Ebbinge.
– “Ebba” sa till mig direkt. Kör på som du gör i klubblaget ihop med Mats Sjöberg. Slå en japan genom målgården till mig så fixar jag resten…
Peder passade – men Ebbinge missade. – Inte så optimalt hos “Ragge” men ett kul minne.

Sävehofs bjässe fick fler chanser i A-landslaget efter debuten som 20-åring. Första mästerskapet spelade han i Schweiz 1986 när även årskompisen Magnus Wislander kvalat in bland de stora.
I det läget var Peder värvad till HP Warta – som elitseriespelare.
– Ett, kan man säga, krav eller önskemål från landslagsledningen som önskade att jag inte nöjde mig med spel i andra divisionen med Sävehof.
Kunde du inte väntat och stannat i Partille?
– Det är lätt att säga med facit i hand. Men jag levde i nuet och såg givetvis möjligheter när allt stämde så bra.
Men innan Warta-flytten genomfördes UVM i Italien ett år innan.
Peder Järphag vann hela turneringens skytteliga när Sverige vann silver.
– Tyvärr räckte vi inte till i finalen mot Sovjetunionen. Bland annat för att jag brände två straffkast redan i första halvlek.

Sommaren 1986 stämplade Peder Järphag in i BM Granollers, en förort till Barcelona i Spanien.
Förvisso värvad från HP Warta – men vi tillåter oss att kalla honom även IK Sävehofs första utlandsproffs. I Spanien gjorde killen från Sävedalen succé.
Granollers ville efter två säsonger förlänga hur länge som helst med den då blott 24-årige storskytten från Sverige.
Peder berättar:
– Jag fick ett blankt  papper och en penna framför mig och erbjöds att skriva den summa jag önskade i lön. Men jag lyfte aldrig pennan från bordet. Sociala skäl låg bakom beslutet.

Tillbaka i Sverige började Peder jobba heltid igen – en stor skillnad mot tillvaron i Spanien där han tränade två pass om dagen och hade gott om tid över till återhämtning. Men först hann storskytten med ett OS i Seoul, Sydkorea, och sköt bland  annat åtta mål i “Ragge” Carlssons avskedsmatch som förbundskapten mot Tjeckoslovakien (27-18).
– Jag kände mig etablerad i A-landslaget vid den tidpunkten.
Vad hände?
– Kroppen började säga ifrån. Jag var ständigt hängig och drabbades av svettningar på nätterna.
– Jag orkade inte gå upp till lägenheten på tredje våningen utan att stanna i trapphuset och samla ny kraft.
Peder åkte in och ut på sjukhus och tog massor med prover.
– Till sist tog jag saken i egna händer. Läste om oral galvanism som kunde orsakas av amalgamfyllningar i tänderna och beslöt att  plocka ut plomberna.
Peder blev bättre men inte helt bra. Han missade det klassiska VM-guldet i Prag 1990 och landslagskarriären stannade vid 78 landskamper för den kanske största talang som svensk handboll haft. En opererad axel, värkande knän och ljumskar påskyndade beslutet att så småningom lägga ner verksamheten helt.
– Att jag missade VM-guldet i Prag grämer svider mest. Jag hade varit med där om jag bara varit frisk.

Peder Järphag fick aldrig ens vara med om att vinna SM-guld med moderklubben Sävehof.
Däremot står hans namn i klubbens historia för alltid.
Hur minns du den där fantastiska debuten som 15-åring och 17-målsskytt?
– Allt gick in, ha, ha.
Du kom inte direkt utvilad till matchen?
– Jag hade spelat Bohus Cup både med A-pojkarna och med juniorlaget samma dag. Men när “Abbe” ringde sa han att jag skulle sitta med på bänken “utifall att…” eftersom det saknades folk.

Storebror Thomas gjorde också en skaplig debut för Partille-laget när han som 17-åring 1973 sköt 15 mål mot Baltichov.
– Det skiljde åtta år mellan oss, men vi spelade en säsong tillsammans i Sävehofs A-lag, berättar Peder.
Vad har brorsan betytt för dig?
– Massor eftersom han ville träna skott och ställde mig i mål.
– Vi hade ett lantställe i Småland utanför Orrefors där vi byggt upp ett handbollsmål.
– Thomas sköt och jag försökte rädda. Så småningom gjorde vi tvärtom och till sist sköt jag både hårdare och bättre än honom. Men jag tror faktiskt att jag även hade blivit en bra målvakt…

Under elva säsonger (fem i elitserien) sköt Peder Järphag 1 049 mål för Sävehof. Endast trotjänare som Erik Fritzon, Anders Eliasson, Viktor Fridén och Jonas Larholm är vassare fram till årsskiftet 2016-17. Peder följer utvecklingen noga; numera som tränare/ledare för sonen Fredrik och hans P03-lag.

När VM avgörs i Frankrike finns ingen spelare från Sävehof med i truppen. Däremot två som varit i klubben tidigare, Jesper Nielsen och Johan Jakobsson (den senare återvänder till Sävehof hösten 2017).
– Det kommer nya talanger som knackar på dörren, lovar Peder Järphag.
Du var klubbens förste A-lagsman – men inte den sista?
– Helt rätt. Jag kan inte tänka mig annat än att Sävehof fortsätter att bidra till svensk handboll.

Spelare som representerat klubbmärket IK Sävehof i A-landslaget fram till VM-premiären i Frankrike den 12 januari 2017. Spelarna är presenterad i bokstavsordning med totalt antalet landskamper samt aktuella år inom parantes. Totalt 29 spelare. Källa: Svenska Handbollsförbundets årsbok.

Kim Andersson – 227 (2001-)
Tommy Atterhäll – 6 (2006-)
Niclas Barud – 44 (2010-)
Anders Eliasson – 9 (1988-94)
Jonas Ernelind – 104 (1996-05)
Patrik Fahlgren – 53 (2008-)
Eric Forsell-Schefvert – 3 (2013-)
Viktor Fridén – 3 (2013-)
Erik Fritzon – 11 (2006)
Anders Henriksson – 3 (1997-98)
Johan Jakobsson – 114 (2007-)
Peter Johannesson – 10 (2013-)
Robert Johansson (Odén) – 10 (2009-11)
Peder Järphag – 78 (1984-92)
Jonas Larholm – 211 (2001-)

Jan Lennartsson – 125  (2001-11)
Jesper Nielsen – 75 (2012-)
Viktor Ottosson – 3 (2013-)
Johan Petersson – 249 (1993-08)
Mikael Pettersson – 16 (1997-01)
Per Sandström – 56 (2001-)
Robert Selström – 1 (1990)
Henrik Signell – 1 (1994)
Niklas Simonsson – 22 (1993-96)
Mats Sjöberg – 4 (1990-92)
Jonathan Stenbäcken – 47 (2008-)
Rolf Wainikka – 20 (1984-93)
Robert Wedberg – 6 (1989-92)

Text: KJELL-OVE “KOA” ANDERSSON